Biggles tipsar om Bruce.

Grattis John! Död sedan länge, men inte bortglömd!

 

Hahah, jag har haft mycket varje fredag den senaste tiden. Börjar bli att man kommer ut på krogen mer än man tänkt sig. Trevligt har man iallafall.

 

Och så hade man sin första tenta igår. Inte vidare svårt faktiskt. Löjligt enkelt faktiskt, men det visste jag att den skulle vara, så jag har ingen anledning att känna mig stolt egentligen. Menmen, det är skönt att den är gjord iallafall.

 

John Cleese är snart här! Ska försöka få fram en biljett. Mannen, myten, legenden...Cleese! Jag menar, kan man ju inte missa direkt. Nån som vill hänga med kanske? :)

 

 

Hoppsan! Skulle skriva i går men det blev visst inte av! Gårdagen var trots allt ganska händelserik, gårdagskvällen iallafall.

 

Belgisk öl är nog den bästa. Den bästa jag prövat iallafall. Blir väääldigt svårt att dricka vanligt öl på krogen efter gårdagen. Persikoöl är dessutom betydligt godare än man kan tro. Och tydligen är man "för ung" för att gästa på just den krogen och tydligen borde man "hänga på Dovas" istället....

 

Mindre än en vecka kvar till min första tenta! Ska bli intressant. Och skrämmande...

 

Uj, det blev sent igår...gick upp först nån gång innan två. Jisses, det var den dagen det...

 

Få se...

Vad sägs om något så ovanligt som en låt av Oasis!

 

Oasis – Columbia Grymt bra låt.

 

Ska ta och skriva nåt lite mer fylligare nästa gång.

En mycket händelserik vecka.

 

Jag hade egentligen tänkt ha ett långt utförligt inlägg om mina sansade tankar angående den politiska situationen (det politiska kaoset funkar också) men med tiden så förvandlades min politiska iver till en gigantisk hög med ångest som gör att jag känner mig oförmögen att lägga ner tid att skriva speciellt om det. Känns nästan som att jag bara vill gå under jorden fram till den 21 september 2014. Men samtidigt känner jag att jag absolut inte kan göra något dylikt. Jag kan ju bara inte blunda för vad som händer i världen. Isch, just nu känner jag mig ganska urladdad. För den här veckan har vi lärt oss två saker:

1. Man löser inga problem genom att ignorera dem. Det har jag sagt länge men vissa har visst inte tänkt i dom banorna.

2. Alla röster räknas. Det är lätt att ta för givet att en röst mer eller mindre inte spelar nån större roll. Tydligen är detta fel.

 

Förutom det har jag för första gången fotograferat med det direkta syftet att tjäna pengar på det. Får la hoppas att man hittar några foton som är bra nog...

Veckan låt är otvivelaktigt The Rolling Stones – Pass The Wine (Sophia Loren)

 

Otroligt skönt groove.

 

 

Wow, glömde nästan bort! Fy mig!

 

Har lite småbråttom atm, ska till stan och ta en öl eller två (en låter mer troligt).

 

Har haft föreläsning med min egna grupp på SU nu. Den verkar trevlig om något småtrist kanske. Men men, man får göra det bästa av situationen. Har träffat en del riktigt sköna typer från andra grupper, tur då att de allra flesta föreläsningar sker med alla grupper tillsammans!

 

Fått min första uppgift också. Ska göras pronto, vill inte sacka efter med en gång!

 

Ser fram emot måndag. Ännu en dag på SU. Verkligen som gjort för mig.

 

Få se nu...

 

Bruce Springsteen & The E Street Band – American Skin (41 Shots) - Live at Madison Square Garden

 

Ruggigt bra, men finns bara som liveversion. Fett värt ändå.

 

 

Då har man blivit en vecka äldre då, liksom alla andra. Har något av intresse skett?

 

Tja, jag har ju haft två dagar till på SU. Det har varit ganska korta dagar, den längsta var igår, på 4 timmar, och jaa, jag vet att det är ingenting typ. Men det kommer nog bli värre i fortsättningen. Jag har träffat och pratat med en del trevliga människor, men jag har inte haft någon föreläsning med bara min grupp än, och det är lite svårt att bryta isen med någon främling när man sitter i ett rum med ungefär 150 av dom. Men nästa vecka, då kanske saker och ting händer!

 

Jag läser Moment-22 igen. Ja. Igen. Folk som känner mig vet att jag har en "mild obsession" med den här boken. Men vad kan jag säga? Det är "min" bok. Jag både älskar den och hatar den. Det finns 408 anledningar till att jag älskar den här boken, och det är lika många anledningar som det finns sidor i den. Men jag hatar den också för att det antagligen var den som verkligen sköt mina drömmar om att bli författare i sank. Det är precis den sortens bok som jag skulle vilja skriva: Egen, förvirrande, rolig men kontroversiell. Jag kan ju inte skriva nåt liknande ens, det skulle betraktas som kopiering. Med all rätt. Har inga andra idéer, fan också! Heller din sluga jävel!

 

Dagens låttips? Otvivelaktigt Bruce Springsteen & The E Street Band – Seaside Bar Song Har lyssnat på den nästan oavbrutet sen i måndags. Att det tog mig så här lång tid att upptäcka den här godingen är helt beyond me...

 

Kul att jag faktiskt håller mitt löfte om uppdateringar på fredagar förresten!

Ojojoj, det har varit väldigt dött här, eller hur?

 

Ja jag vet, jag har varit ganska dålig på att uppdatera. Men det ska bli ändring på det nu! Just det! Jag menar det! Jag ska faktiskt ta och göra en ripp-off från en viss naturare och se till att jag uppdaterar en gång om veckan, på en specifik veckodag dessutom! Denna dag ska bli....Fredag! Fast själva innehållet kan ju bli lite blandat^^

 

Men jag har väl en del att berätta om. Få se nu......

 

Tågluff! Lite kortare än väntat men that's life...Kan iallafall bocka av Berlin, Prag, Budapest, Wien, Innsbruck, München och Frankfurt som städer jag inte varit i tidigare.

 

Sen var man hemma ett tag. Har börjat scouterna igen. Blivit ledare! Yay! Ansvar....naaiij....

 

Men! Det kanske största av allt! Jag har börjat på Universitetet! : D Två dagar och jag stormtrivs redan. de få som jag talat med än så länge är trevliga och charmiga, och jag har ännu inte träffat min "klass" i sin helhet, så det roligaste har nog inte skett än.

 

Och så har ju Toy Story 3 kommit på bio. En fantastiskt underbar film, som jag var tvungen att se en andra gång på vita duken. Jag kunde helt enkelt inte inte se den igen. Se den, om det inte redan är gjort!

 

Jaaa, det är väl veckans uppdatering då...kanske man skulle krydda till det med ett litet låtförslag? (jaja, jag vet, härmapa....)

 

tja, vi har ju "So Long", från Toy Story 3 Soundtrack: Randy Newman – So Long Galet fint :)

 

 

Efter många om och men, telefonsamtal, och ett onödigt antal resor till Centralstation är det nu klart: Jag åker på tågluff!

 

Imorgon måndag (9/8/2010) drar vi iväg! 4 unga herrar ut på äventyr i Europa! Min andra tur, vi får väl se om jag överlever den här gången också...

 

Första etappen är till Berlin! Sen får vi se vart det bär av! Ingen aning faktiskt! Men vi kommer väl hem i slutet av Augusti iallafall. Och! Tänka er, jag kom in på Stockholms Uni, så vi kanske ser där i höst! :D

 

Vi ses och hörs!

Var ju ett tag sen jag skrev. Känner att jag äntligen har lite att skriva här, fast det inte riktigt handlar om saker som skett utan snarare saker som jag tänkt.

 

Jag har nu gått igenom ett av livets första stora förändrings skeenden, d.v.s. studenten. Det här är väl egentligen andra gången som man lämnar sina skolkamrater bakom sig och ska gå vidare i olika riktningar. (jag räknar inte övergången mellan femman och sexan, för även om klassen splittrades gick alla i samma skola). Men för tre år sedan (känns som MYCKET mer) lämnade man alltså äppelviksskolan (thank God...) och skolans alla 91:or (och några få 90:or) spred ut sig över Stockholm. Förutom de förutsägbara konsekvenser detta medförde (som att man i princip aldrig skulle få se vissa personer igen, på gott och ont) kom det en temporär trend som jag märkte att jag blev irriterad på. Varje gång man träffade en f.d. skol/klasskamrat kom frågan "vad ska du göra nu?" Frågan i sig är inte vidare jobbig, och inte oartig, snarare tvärtom, personen visar ju ändå intresse för ens framtida handlande, även om personen i 99% av fallen faktiskt inte bryr sig utan bara är artig. I vilket fall kan man ju inte annat än att svara artigt vilket jag, i egenskap av att vara artig, naturligtvis gör. Det är som sagt inte detta som irriterade mig, utan det var det faktum att man alltid fick den frågan över sig, när man träffade någon halvbekant. Det blev snabbt tröttsamt att säga samma saker om och om igen...

Och likt förbannat är man här igen nu, när man tagit studenten, och de kommer med denna fråga lika obönhörligt som jag ställer den, för det gör jag, för att vara artig, naturligtvis. Igen och igen ska man försöka förklara att man tänkte plugga till hösten och sen försöka hitta jobb för att sedan kanske plugga utomlands. "Jaha" säger personen, "vad tänkte du plugga?" "Fotografi" "Men oj det ska ju vara svårt att lyckas med, men det verkar jätteroligt" "ja jag vet" "Ja var tänkte du plugga då?" "Jaaa Edinburgh kanske" "Men oj vad spännande! Har du varit där?" "Nej faktiskt inte" "Nä men det låter häftigt" "Jaa vad ska du själv göra?" Urk. Kanske är jag bara mer otålig än jag trodde, men jag står inte ut att ha de här konversationerna VARJE gång man träffar nån som man inte hållit kontakten med...och Bromma är fyllt av människor som jag INTE håller kontakten med...i vissa fall utan anledning ska medges, men i vissa fall finns det faktiskt skäl...Det kanske mest irriterande är när man får berätta det här ett flertal gånger till samma människor...Det är då det är som tydligast hur genomskinligt det är. Om de inte kommer ihåg det första gången, varför skulle de komma ihåg nu? Och hur mycket kan de verkligen bry sig om de inte minns?

Få se, om jag kan hitta nåt annat att skriva om medans jag ändå är här....

 

Ensam hemma i flera veckor kan göra en smått uttråkad ibland. Dagar i streck kan katten vara ens enda sällskap (och ni som fortfarande tror på den gamla klychan att katter är egocentriska hårbollar som klarar sig själva har uppenbarligen aldrig träffat Märta-Louise...som jag för övrigt bara kallar för "Katten") och även om jag inte faller in i samma tankebanor som jag gjort tidigare (Varför vill ingen vara med mig? etc etc) så blir jag om inte annat less på det, för jag blir så förbannat uttråkad till slut. T.o.m. jag har en begränsning på hur mycket spel jag kan spela på datorn innan jag tröttnar för dagen, och när den gränsen är nådd vet jag inte vad jag ska ta mig till. Om folk inte är på landet så är de i utlandet, om de inte är där heller så är de med "andra" d.v.s. i sina egna kretsar. Fullkomligt naturligt. Det skulle jag ju också vara. Och det är jag, när jag kan. Men om mina kretsar är borta, vad göres då?

 

Men, sommaren har faktiskt inte varit så dålig än så länge. Jag har visserligen inget jobb men jag har faktiskt haft kul. En och annan fest och ett antal kvällar på krogen. En kväll på bio, med en person jag faktiskt aldrig träffat tidigare irl (andra biokvällen med ett sådant sällskap!) och så en del grubblande angående de viktigaste saker här i livet...ni vet, pengar, framtid och, kanske absolut viktigast, tjejer. "Nu ska han bli personlig igen" tänker ni kanske, och tjaaa...jag har ju faktiskt inget att skriva om förutom det att det finns inget att skriva om. Det kan också vara ett skäl till att jag är uttråkad. Har jag inget "på G" eller rättare, någon jag kan tänka på (för jag har sällan nån på G) kan jag känna mig en smula indifferent, och uttråkad. Kanske Malin har rätt, kanske killar tycker det är kul med själva "jakten"...det verkar så på mig iallafall.

 

Om man så ska berätta om en händelse häromnatten kanske?

 

Klockan närmade sig 12 och jag var påväg till Statoil för att köpa något gott att knapra på (bor man ensam går hälsolivet åt helvete) men när jag precis skulle gå över vägen vid Alléparken tvärnitade en bil precis framför mig. Något konfunderad såg jag upp och upptäckte att i bilen satt tre välbekanta ungkarlar. Mannen bakom ratten ropade "Olle för fan, hoppa in i bilen och följ med och bada!" En sådan här händelse var bara för random för att ignoreras och utan att ge mig tid till att tänka hoppade jag in i bilen och följde med dem dit de skulle. Jag tänkte först Solvik, men de körde istället till en badplats som jag inte alls visste om existerade, men som var mycket trevlig och undangömd. Väl där tog jag upp problemet, att jag inte hade några badkläder med mig, och ingen handduk heller. Handduken skulle jag få låna, men jag fick ta och hoppa i i mina kalsonger kom jag fram till. Men de andra bestämde sig plötsligt för att näcka. Detta var för mig inte vidare tilltalande först, men sedan en av dem konstaterade att det lät bättre om alla näckade än "alla näckade förutom Olle" så i hoppade man tillsammans med de andra, i det förvånansvärt varma mälarvattnet. Sommarens första dopp var ett faktum, och planerat var det inte ens. Strålande trevligt!

 

 

Eller tja, det blir ju inte vidare mörkt numera, eller hur? Vid midsommar och allt, det är ganska ljust?

Men det är en bra låt.

Och en jävulskt bra skiva. 4 av mina nuvarande favoritlåtar kommer från den här skivan. Inte alls dålig statistik på en skiva med 10 låtar totalt! Lite irriterad över att det tog sån tid innan jag faktiskt skaffade den. Men jaja, nu har jag den iallafall, och det är det som räknas.

 

Sommar sommar sommar....och lov! Sommar+lov=sommarlov. Vilket jag har just nu. Utspring den 2 juni, (länge sen nu känns det som!) och sen dess har det blivit slöande, ätande, drickande, festande och fotande! Tänkte dra ut och fota lite nu ikväll faktiskt! Man måste ju träna liksom? Det är ruggigt kul faktiskt, när man väl kommer igång.

 

Funtar på att tågluffa i sommar också. Får la hoppas det blir av!

Det är egentligen lite konstigt att jag älskar Springsteens musik som jag gör. Mycket, det mesta faktiskt, av det han skrivit handlar om arbetarklassens hårda liv, vilket jag knappast kan relatera till! Har man bott 15 år i Bromma har man ju knappast en farsa som går till fabriken varje dag. Men just låten "Factory" är så underbart fin och vacker, även om det, faktiskt, är en helt annan värld än den jag lever i som det sjungs om.

 

Early in the morning factory whistle blows,
Man rises from bed and puts on his clothes,
Man takes his lunch, walks out in the morning light,
It's the working, the working, just the working life.

Through the mansions of fear, through the mansions of pain,
I see my daddy walking through them factory gates in the rain,
Factory takes his hearing, factory gives him life,
The working, the working, just the working life.

End of the day, factory whistle cries,
Men walk through these gates with death in their eyes.
And you just better believe, boy,
somebody's gonna get hurt tonight,
It's the working, the working, just the working life.

Vackert, minst sagt.

 

Bromma sprang ut idag. Grattis till dom. Detsamma till Thorildsplan och vilka andra det nu kan tänkas vara. Hipp hipp! Är duktigt trött av nån anledning, men inte blir det till att sova nu inte! Sommaren ska njutas så mycket det bara går!

 

Och, så igen, stort grattis till Malin som sprang ut igår! Fler bilder kommer dyka upp, var så säker ;)

 

 

29 Maj!

 

http://www.youtube.com/watch?v=7nqAHOikKCU

 

Annars så...

 

Har slutat skolan, i princip, då jag inte har några uppgifter längre! Is nice! Very nice! Men själva utspringet blir på onsdag! Det börjar dra ihop sig...

Jaha, Mes amis.....

 

Det var ett tag sen. Sorry men ibland glömmer man bort sånt här.

 

Har ingen tydlig struktur på den här bloggen...gör det lite svårt att veta vad man ska skriva. Fan också.

 

Snart lov. Eller, rättare, snart slut på skolan. Trevligt? Njae. Jag skulle gärna ta några veckor extra att få klart allt som ska bli klart! Plugga plugga pluuugga!

 

Har haft en del intressanta dagar på sistone. Skivor, random häng med random personer, osv. Och bio. Robin Hood. Den var bra. Me like.

 

Och Traveling Wilburys. Aldrig fel med dom!

Det var ju ett tag sen jag uppdaterade.

 

1. Vi hade samling. Jag spelade huvudrollen. Martin var min "assistent". Mycket kul på scen med en rolig och fyndig klass. Det gick bra, och alla var duktiga! Very well done indeed!

 

2. Nu bär det av! Vi åker till Brygge, Belgien! Det såg mörkt ut ett tag då Island genomförde tidernas practical joke mot Europas flygnätverk, men tacka skyarna att vi fick tag på en buss som ersättning! Mindre kul att bussfärden tar mer än ett dygn! Men men...C'est la vie.

 

Och nu avslutar jag med lite franska:

 

Une vie à me cacher

et puis libre enfin

Le festin est sur

mon chemin

På återseende, mon amis.

Ja det är en tuff värld där ute, och just nu försöker jag ta den med ett leende! Inte alltid lätt dock, vilket jag om någon kan intyga!

 

I morse slocknade plötsligt den högra hörluren medan jag lyssnade på en nyfunnen låt av Traveling Wilburys. Tvungen att köpa ett nytt par. Ajöss med 169 SEK! Nåja, pengar imorrn iallafall^^

 

På väg hem blev jag uppläxad av en fransyska för att jag inte genast ställde mig upp och lät en dam få min plats. Visst hon var gravid, men såg faktiskt inte det förrän fransyskan erbjudit sin egen plats åt henne. Hon sa att "ni svenska män har väl inte blivit tillräckligt väl uppfostrade". Varför kommer jag aldrig på bra comebacks förrän långt senare?

 

Nåväl......nya hörlurar är införskaffade, så ett happy ending på den här dagen trots allt!

Jag känner att jag bara dras ner i en sjö av misär och ångest just nu. Jag mår inte bra, och jag vet inte varför. Jag känner mig hatad utan några egentliga skäl, mina vänner är ju om något snällare mot mig än vad de borde vara.

 

Depressiv?

 

Eller bara trött o surig?

Jaa det var ju ett tag sen man uppdatera^^

 

Jag berättade om min tågluff? Lägger nog ner det ett tag. Orkar inte riktigt. Och folk bryr ju sig ändå inte.

 

Har köpt soundtracket till "Sherlock Holmes". Vill se den igen, jag tyckte tamigfan om den. Och musiken är inte att leka med! Sönderslagna pianon och hela köret!

 

Skolan hopar sig över mig, kommer jag klara det?

 

Nej. Moving on.

 

Vet ni varför Bruce Springsteen är en av världens bästa låtskrivare?

 

Han kan sjunga det här:

 

"Sprung from cages out on highway 9, chrome wheeled, fuel injected, and steppin' out over the line!"

 

Och få det låta som bättre än vad som helst som skapats de senaste 40 åren.

 

Ja det känns ju lite som att stan verkligen ligger i ruiner. Att ta sig från punkt A till B ska iallafall vara löjligt tidskrävande i dagsläget. SL skyller på regeringen, regeringen skyller på SL, och folket skyller på båda. Vilken trevlig soppa man är i, eller hur? Ganska många i skolan var dock närvarande, får väl se om det håller sig så imorrn också!

 

Well, få se, jag pratade om Paris?

 

Jo alltså vi kom fram till Paris igen, skulle försöka hitta nåt ställe att sova. Inte helt enkelt, Paris är ganska dyrt. Vi irrade runt ett tag, sen frågade vi en kille som jobba i en koisk. Han sa att vi borde ta tuben till Place de Clichy, norra Paris, vilket vi då gjorde, i brist på annat. Området var väl sådär, knappast finaste platsen i Paris. Jag minns att en man gick fram till oss, och sa att vi kunde sova över hos honom, inga problem, det var helt lugnt, han kunde ju se att vi var turister. Jag sa automatiskt nej, men Rickard sa ja. Jag förde ett kort viskande samtal med honom om varför man kanske inte borde följa med främmande män i Paris hem och han höll med om att jag förde ett par starka argument.

Så vi kollade vidare efter hotel. Hittade ett till slut. Ägaren var tysk och kunde inte franska (i Paris?!) och det tog ett tag att få honom förstå vad vi ville. (Hur svårt kan det va....?) Vi hittade vårt rum, och sen sov vi i tolv timmar. Jag antar att vi var trötta^^

 

 

Aha!



Så, ja, jag började lite smått om min tågluff (för två år sen...)



Var börjar man? Jo, vid Sthlm Central naturligtvis. Undertecknad och Rickard satte oss på ett tåg med destination söder ut, mer specifikt Malmö. Folk kan ju fråga sig varför vi drog dit frivilligt, och tja, det är ju trots allt den bästa punkten att fortsätta ut i Europa. Öresundsbron ligger ju som bekant inte vidare långt därifrån. Vi fortsatte från Malmö C till Köpenhamn C utan att stanna i Malmö (tror vi var på skånsk mark i högst 10 minuter innan vi var på ett tåg igen).

Till Köpenhamn kom vi till slut, och där stannade vi inte längre än nödvändigt. Vi var tvugna att vänta i en timme eller två, men till slut lyckades vi komma ombord på ett tåg med destination Hamburg. Kan förresten säga att Deutschebahn är grymt mycket bättre än SJ! Deras vanliga tåg såg ut och åkte lika fort som våra X2000!)

Resan dit tog en tid, och vi blev tillfrågade av en universitetsstudent att fylla i ett frågeformulär. Om hur vi tycker att Deutschebahn är etc. Kanske vi var inte den bästa målgruppen, då vi aldrig åkt tåg i Tyskland tidigare men men...Vi var tvugna att åka färja också! Adventure hoe!

Hamburg då? Jaaa, mycket turkar där. (Folk från Turkiet alltså, jag använder inte slang...) Vi kom fram sent, ville inte stanna, så vi tänkte, jaaa, vidare till Paris kanske? Jo, det tänkte vi, så vi skaffade biljetter. Raka vägen gick inte, så vi åkte via Mannheim längre söderut. Nattåg dit, sen byte där till Paris. Kom väl fram till Paris tidigt nästa dag.


Detta var i sig intressant, då vi hade tänkt att det skulle ta betydligt längre tid än så att nå fram till den franska huvudstaden. Men så var vi där plötsligt! Tidigt på morgonen! Vad göra?



Normandie, såklart!



Fast, vi var tvugna att gå till en annan tågstation. På kartan såg det ut att vara 10 minuter bort. Det visade sig vara en timme. Paris är STORT!

Well, vi kom fram, lyckades ta oss ut till landsbygden, mer specifikt Bayeux. Vi fick hjälp av en fransos som tipsade oss om den byn, den var klart intressantast i området. Mycket sant, vi lyckades ta oss till Omaha Beach! Vi fick oss också en tit på Bayeuxtapeten. En sorts vävnad som är ganska lång. Typ. Sen tillbaka till Paris.

Vaad kan det vara för bild? Var är den tagen?

 

Ja skarpsynta människor kanske ser en belgisk flagga, en amerikansk och en europeisk. Tre alternativ alltså. Gissa på bara. Eller så kan jag ju bara säga att den är tagen i Belgien, för det är just vad den är. Och inte var som helst heller, utan i Brygge!

 

Vissa av er kanske känner igen namnet. Om ni går i min klass gör ni (förhoppningsvis) det. Om inte, så undrar jag exakt vart ni varit under dessa tre år, eller om ni bara sovit hela den tiden? Inte helt omöjligt för vissa iof...

 

Jag har på senare tid tänkt tillbaka till mitt tidigare liv allt oftare. Det kan gälla allt från "Mosquito" och "100 kilo godis" som gick på tv förr i tiden och som fyllde mitt huvud med surrealistiska videor och skämt, till resor jag gjort, personer jag träffat, och personer jag älskat, och, i vissa fall, hur fan jag kunde göra just det?(Wöööw, deep stuff man!)

 

Jag har ju rest en hel del, nu när jag tänker på det. Fast det har oftast varit västerut, på andra sidan atlanten så att säga. Innan jag fyllt 17 hade jag knappt varit i Europa, medan jag vet att många i min ålder aldrig varit utanför Europa.

 

MEN! (och kvinnor).

 

Lyssna här!

 

Sommaren 2008 var jag på en så kallad "tågluff" genom Europa! Eller, delar av Europa. 15 dagar. Tåg hit och dit, oftast utan att veta vart man skulle sova eller göra. Det var ganska kul, och en del har jag väl berättat för de flesta, men jag upptäckte att jag inte skrivit om det så utförligt, inte här iallafall. Två år för sent? Jepp. Totalt onödigt? Yesh. Ointressant? Nja, antagligen, men inte för mig.

 

Så var börjar man? Med att räkna upp var man varit såklart! Vi tar länder först:

Sverige (heeeh....)

Danmark

Tyskland

Frankrike

Belgien

Nederländerna

Italien

Tyskland (Igen!)

Danmark (Igen!!)

Sverige (OMG! IGEN!)

Och öhm, ja det var väl de länderna. Om man inte ska putta in Schweiz mellan Italien och Tyskland (Igen!). Vi var bara där nån timme eller så....

 

Det var länderna. Men vilka städer? Jo:

Malmö

Köpenhamn

Hamburg

Mannheim

Paris

Bayeux

Paris (igen!)

Lille

Bryssel

Brygge (OMG!!!)

Antwerp (en timme...om ens det!)

Amsterdam

Rotterdam

Amsterdam (jaja, igen, jag förklarar sen...)

Frankfurt (vi lämnade inte ens tåget...)

Milano

Genova

Milano (sex timmar....sex väldigt lååååååååånga timmar!)

Nån random stad i Schweiz som jag inte minns, faktiskt....

Frankfurt, (Igen!?)

Hamburg (wow, igen...)

Köpenhamn (Almost home!)

Odense (Inte det?)

Köpenhamn (ffs!)

Lund (Gaaah! Skåne!)

Stockholm (wow, det gick fort...)

 

Nu kan man ju fråga sig, hur lång tid tog det här? Ingen dum fråga. Vi åkte från Stockholm C den 15 juni 2008 och anlände igår efter två års...näääääää det gjorde vi ju inte alls! Kom hem den 30 juni, 2008. 15 dagar alltså? Ganska tajt, om jag får säga det själv, men det gick...

 

Nå, vilka är vi? Jag, naturligtvis, och unge Rickard, (iof. något äldre än mig) som för nuvarande pluggar i Lund. (Måste ringa honom snart, fan det var länge sen).

 

Hur gick det till? Jaaaa....säg det....

 

 

Fortsättning följer....och jag skriver allt det här bara för att ge sken att jag faktiskt uppdaterar bloggen.

 

 

Och Gud nåde den som lägger reklamkommentarer......

 

 

 

 

 

 

Jag tappar motivationen att skriva när de enda kommentarerna jag får är från random människor som bara gör reklam för sina egna bloggar. Get a life morons! >.>