Biggles tipsar om Bruce.

Merpiderpherp...

 

Det är verkligen tomt just nu. Har inget av intresse att rapportera. Söker fortfarande jobb, har fortfarande inte fått nåt. There. Let's get to the song:

 

Bruce Springsteen & The E Street Band – Something In The Night - 2010 Remastered Version

 

Is nice.

Har inte riktigt nåt att skriva om...eller jo! Jag har varit på IKEA för första gången! OCH! Jag jobbade tre dagar den här veckan! Det var...jobbigt...och inte riktigt...värt det. Men jaja.

 

Tänkte...

 

Vissa har lite problem med relationen till sina föräldrar, eller en av dom.

 

Jag har haft såna problem...främst med farsan.

Men.

 

Jag vet att när det verkligen kommer till kritan så tror han på mig, och är orolig över mig, vilket kan vara svårt att tro.

 

Tror det är så för de flesta som ofta bråkar med sina fäder. Inte alla. Men de flesta.

 

I detta hittade jag plötsligt en gemensam nämnare med Bruce. Har älskat hans musik länge, även om jag inte ofta kan "relatera". Men, Bruce Springsteen & The E Street Band – The River - Live är en fin liten juvel om bara för just monologen innan låten:

 

How you doing out there tonight?

That's good...that's good...

This is uh...

When I was growing up, me and my dad used to go at it all the time.

Over almost, anything.

But I...I used to have really long hair, way down past my shoulders, hahha!

I was 17 or 18.

Old man used to hate it.

And we got to where we fight so much that I spent alot of time out of the house.

And in the summertime it wasn't so bad. It was warm and...your friends were out.

But in the winter...I remember standing downtime and it was cold.

And, when the wind would blow I had this phonebooth where I used to stand.

And I used to call my girl, like for hours at the time, just talking to her all night long.

And finally I'd get my nerve up to go home.

And I'd stand there in the driveway and he'd be waiting for me in the kitchen.

And I'd tuck my hair down in my collar, and I walk in, and he'd call me back to sit down with him.

And the first thing he'd ask me was what did I think I was doing to myself.

And the worst part about it was that I could never really explain it to him.

I remember I got into a motorcycle accident once.

And I was laid up in bed and he had a barber come in and cut my hair.

And man, I can remember telling him that I hated him, and that I would never ever forget.

And he used to tell me "Man I can't wait till the army gets you! When the army gets you they gonna make a man out of you. They gonna cut off that hair. And they'll make a man outta you."

And this was in, I guess, -68, when there was alot of guys in the neighbourhood going to Vietnam.

I remember the drummer in my first band coming over to my house with his marine uniform on.

He said that he was going and he didn't even know where it was.

And alot of guys went. And alot of guys didn't come back.

And alot that came back...weren't the same anymore.

I remember the day I got my draftnotice.

I hid it from my folks.

And three days before my physical me and my friends went out and we stayed up all night.

We got on the bus to go that morning and man we were all so scared!

And I went, and I failed!

I came home...heh, that's nothin' to applaud about!

I remember coming home after I'd be gone for three days.

Walking in the kitchen and my mother and father were sitting there.

My dad said "Where you been?"

I said "Eh...I went to take my physical."

He said "What happened?"

I said "They didn't take me".

He said "That's good."

:)

 

 

 

 

 

Det är ett riktigt sneaky väder vi har nu. Lurar oss att tro att vintern är påväg bort (och därmed: snöskottandet) genom att ge oss plusgrader i en vecka eller så, och sen: Boom! 10 minus! Decimeterdjupt snöfall! Lovely, lovely.

 

Jobbsökandet fortsätter, än så länge utan resultat. Men resultat är överskattat, säger vi.

Det nya, nyttiga jag har faktiskt gått ganska bra hitills. Gympasset i onsdags var HÅRT, men det kändes bra. Jag känner mig nästan starkare numera. Hah, as if...

 

Och nu är man ensam hemma med en katt i en helg. Anar jag fest i sikte? Nej, VERKLIGEN inte.  (no really).

 

På senaste tiden har jag börjat uppskatta lite mer poppiga låtar (av Bruce). Också Out In The Street från The River, som finns i två ruggigt bra versioner!

 

Bruce Springsteen & The E Street Band – Out In The Street

 

Bruce Springsteen & The E Street Band – Out In The Street - Live at Madison Square Garden

 

Mmm, jag gillar Spotify...

 

 

 

*Det finns folk som säger att det inte finns några osjälviska handlingar. Att om man hjälper nån så gör man det även för sig själv, för att man mår bra av det.

 

Jag är inte en av dom. Jag tror helt ärligt att även om man mår bra av att göra folk glada, etc. så ska det inte betraktas som en "självisk" handling. Jag brukar kalla mig cynisk, men gränsen får ju gå nånstans...

 

Vissa människor är bara snälla. Jag brukar betrakta mig som sådan, även om det kanske låter en smula egocentriskt. Jag vet dock att det finns andra i mitt liv som otvivelaktigt ÄR snälla, goda människor. De ska veta att jag inte är otacksam.*

 

Med det sagt.

 

Nu har vi kommit en vecka in i det nya året, och jag känner redan av nån anledning att det fakiskt är en skillnad i mitt liv. Varför det skulle vara så kan man ju fråga sig. Det här med år är ju något "artificiellt", det "finns" inte, förrutom på papper så att säga. Men det kanske räcker ändå? Hur som helst, känns det...bra. Det känns bra om framtiden och det känns som att det här året kan bli ett bra år för mig. Förra var inte så tokigt ändå. Det kunde varit bättre.

 

Men det kan alltid bli bättre.

 

Folk som kan sitt Internet har nog inte missat den fantastiska historien om Ted Williams, som går från hemlös till megakändis på mindre än en vecka (bokstavligt talat). Det finns bra saker och dåliga saker med den här historien.

 

Bra:

Mannen får en chans till i livet, vilket han, av döma av vad jag läst och hört, är något som han kanske ändå förtjänar.

Dåligt: Media har drabbats av nån sorts frenzie där de försöker utnyttja en snäll och tagen mans öde till sin fördel. Filma honom med ett dussintal kameror när han återförenas med sin mor...jag vet inte, jag tycker inte om det.

 

Hoppas allt går bra för Ted. (Hoppas också att de som klagar över att det är "orättvist" att han får såna här möjligheter medans de inte får det lär sig att livet ÄR orättvist. Hur kan det inte vara det, när det är så mycket liv på jorden men så mycket hemskt som händer här också?)

 

Bruce Springsteen & The E Street Band – Ain't Good Enough For You

 

 

 

 

Nyår...jeeez, kom hem kl. 06:00...gick och la mig och gick upp sen kl. 16:00. Trevligt trevligt.

 

Men chansen att jag skulle ha en fest hemma hos mig sjönk ganska mycket då jag såg hur det såg ut hos Viktor efteråt...stackars sate...

 

Men nu är det nytt år iallafall, och det är ju alltid kul. Och ikväll börjar Hipp Hipp ännu en gång. Me like.

 

Bruce Springsteen & The E Street Band – Spirit In The Night - Live at Hammersmith Odeon Audio

 

Live är ibland bättre än studioversioner. Bruce är det levande beviset på det.