'Cause a record company Rosie, just gave me a big advance!

Just typiskt att blogg.se inte funkar när jag faktiskt vill skriva! Fast det ser ut att ha ordnat sig nu.

 

Det har faktiskt varit hyfsat spännande de senaste dagarna. I onsdags sökte jag ett sommarjobb som konduktör på Tvär/Nockebybanan här i Stockholm, och efter bara 30 minuter så ringde de och bjöd in mig på en rekryteringsträff på fredagen! Så fort har det nog aldrig gått!

 

Sen på fredagsmorgonen (okej, runt tiotiden) ringde de från SJ och frågade om jag fortfarande var intresserad av jobbet som tågvärd på X2000 som jag sökte nån gång i januari typ! Det var jag såklart, så jag fick genomgå en kortare telefoninvervju. När vi var klara sa han att han skulle antagligen höra av sig snart för mer info om en eventuell informationsträff. Jag frågade när jag kunde tänkas få höra av dem igen och han sa "ja det lär ske ganska snart, inom en vecka iallafall."

Sen ringde han upp 20 minuter senare och bjöd in mig på en rekryteringsträff på måndagen! :D

 

Det gick hyfsat bra får jag nog säga. Måndagsträffen bestod av först ett möte med ett antal andra sökande där man fick allmän information om SJ, vad man ska göra på jobbet etc. Sen var det två olika intervjuer. Den första som jag fick gå på var en sorts situationsintervju, där de beskrev en situation, min roll i den, och undrade sedan hur jag skulle agera. Jag kände att det inte gick så jättebra, jag var nervös och tyckte att vissa av scenariorna inte var vad man väntade sig från en intervju hos SJ (jag äter på en restaurang med min familj?....okej). De sa att jag gjorde bra ifrån mig, men de var nog bara artiga...

 

Den andra intervjun gick däremot jättebra, det är jag helt övertygad om. Det var den mer traditionella typen, där man helt enkelt bad mig beskriva mig själv, och hur mina vänner skulle beskriva mig (jag sa INTE tankspridd och gay, jag är ingen jäkla härmapa!). Kvinnan som intervjuade mig verkade bli jättenöjd med alla mina svar, och sa efteråt (jag var den sista för dagen förresten) att hon tyckte jag hade en fantastisk attityd, att jag var väldigt sympatisk att prata med eftersom jag tog kontakt, gestikulerade och var ärlig, och, vilket kanske var den mest oväntade komplimangen för dagen, att jag hade en väldigt behaglig röst! Den kommentaren har jag faktiskt hört förut, men den tycks bara komma från medelålders kvinnor! Mycket märkligt...

 

http://www.youtube.com/watch?v=CYHGh6lmSbo Runt 1:30 börjar saker spåra ut lite grann, men värst blir det i slutet! Fast frågan är om det är något man skulle klaga över...

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0